Ja, då har man alltså kommit hem från vetten... Ett par tusenlappar fattigare och med en olycklig hund. =(

De kunde inte hitta något fel på Nasti, blodproven visade ingenting och nu får vi bara sitta och hålla tummarna i en vecka tills vi får reda på hur fästingsjukdomstesten gick.

Nasti var gnällig men duktig hela tiden. Det tog ganska lång tid och han fick hoppa upp och ner från bordet säkert tio gånger. Hon kände igenom honom och lyssnade på hjärta och lungor och så där som de brukar göra. Sen la jag ner honom så att vi kunde kolla på såren i ljumskarna. Hon tyckte att det såg ganska bra ut men vi rakade bort all päls runt om kring. Den här gången behövde vi inte söva honom för att kunna raka, som vi var tvugna att göra sist. Han verkade faktiskt tycka att det var ganska så skönt. Så nu har jag en lapphund utan päls på magen =). Såren var faktiskt många fler och såg värre ut än vad jag hade kunnat gissa genom all pälsen. Men eftersom Vetten sa att det såg bra ut så får jag väl lita på henne då.

Sen kom en sköterska och tog blodprov på Nasti och han var hur duktig som helst! Jag blev alldeles stolt, han gnällde ingenting! Mycket duktigare än avd matte är när det gäller blodprov. Sen när vi satt och väntade i rummet på att få provsvaren så låg han i mitt knä i hela tjugo minuter. Stackaren, han blir så liten och ynklig när han är sjuk.

Han tyckte inte att det var så kul att gå efter att han blivit rakad, det kliade som tusan och han la sig ner varannan meter. Det såg hemskt ut. Fick nästan släpa hem honom för att han itne ville resa på sig. Tur då att vi bara bor 100 meter från djurkliniken.

Så nu ska Nasti ha tratt och käka antibiotika och cortison. Vi får väl se hur det går... =)

Jag tog en del kort efter träningen igår och jag lovar att lägga in dem under dagen! Den som väntar på något gott... ni  vet.

Ni som är känsliga för sår, eller för nakenbilder för den delen =) Titta inte!

Min stackras lilla kille =( Det måste klia en hel del det där...